Io är som en filosofisk övning i programmering: vad händer om vi skalar bort allt onödigt och bygger ett språk där allt är objekt, och all interaktion sker genom meddelanden? Svaret är Io – ett språk som inspirerats av Smalltalk, Self, Lisp och Lua, och som erbjuder en unik kombination av enkelhet och kraft.
I Io finns inga klasser. Istället skapas nya objekt genom att klona befintliga, och varje objekt kan modifieras direkt. Det gör språket extremt flexibelt och dynamiskt. Dessutom är koden homoikonisk – det vill säga, kod är data och kan manipuleras som vilken datastruktur som helst. Det öppnar för kraftfull metaprogrammering och gör Io till ett utmärkt verktyg för att utforska språkdesign och objektorienterade koncept på djupet.
Trots sin eleganta design och intressanta idéer har Io aldrig blivit särskilt utbrett. Men för den nyfikne utvecklaren erbjuder det en chans att tänka annorlunda och utforska programmeringens grunder på ett nytt sätt. Om du gillar att experimentera och vill förstå hur språk kan byggas upp från enkla principer, är Io definitivt värt en titt.