NoSQL har utvecklats som ett svar på begränsningarna i traditionella SQL‑baserade databaser när det gäller att hantera dynamiska data och stora distribuerade system. Genom att undvika strikta schemas och tabell‑joinks kan du designa din datamodell mer fritt – kanske till och med lägga användardata direkt i dokument istället för i separata tabeller.
Men med stor flexibilitet kommer också ansvar: många NoSQL‑system prioriterar tillgänglighet och skalbarhet framför strikt konsistens enligt CAP‑teoremet. Ändamålet styr över modellen – och som utvecklare får du ofta aktivt välja mellan eventual consistency och ACID‑stöd, beroende på vilket NoSQL‑system du väljer.
Slutligen har NoSQL‑ekosystemet vuxit enormt – med allt från mogna aktörer som MongoDB, Cassandra, Redis och Couchbase till nyare aktörer inom multi‑model och grafdatabaser.